Vegansk barnmat

OK, så här är det - jag vill inte ge mina söner sådant som jag inte äter själv av etiska skäl. Alltså får de veganmat. Vid 2 års ålder var vår äldsta killes värden bra, vilket jag tolkar som att han får i sig det han ska, även om det inte alltid är så lätt att få i honom bönor, linser och ärter. Hur vi har gjort? Här följer några tips - som vi tillämpade på storpysen. Lillpysen var det lite krångligare med eftersom han fick vätskande eksem redan som spädbarn, och vid 9 månaders ålder konstaterades soja- och nötallergi:

OBS! Barn under 1 år ska inte äta nitrat- och oxalsyrerika grönsaker och rotfrukter, t.ex. spenat, rödbetor, kålrot, rabarber, bladselleri m.fl. eftersom deras njurar inte är färdigutvecklade än.

Nyfödd-6 månader
Fri amning (aldrig ersättning, om det är något min kropp är bra på så är det att producera bröstmjölk. Tyvärr är det inte lika bra på att producera bebisar:-()
D-vitamindroppar (de som rekommenderas av BVC)
Tänk på att det den som ammar äter till stora delar förs över i bröstmjölken. Alltså är det viktigt att MAMMAN äter B12-tillskott, omega-3 och "bra" mat i övrigt. Bebisar kan få ont i magen av vissa livsmedel som mamman stoppar i sig. Jag kunde inte äta kål, lök och absolut inte torkade aprikoser när jag ammade storpysen, och eftersom jag donerade bröstmjölk under någon månad med lillpysen uteslöt jag då "hela" baljväxter, kål och lök (men åt sojabaserade livsmedel). MEN - vår BVC-tant tyckte att man inte skulle utesluta saker ur mammans kost, eftersom det då är stor risk för att man får någon typ av matfobi. Dessutom kan spädbarn ha ont i magen UTAN att det beror på mammans kost, så om det inte rör sig om kolik eller uttalad allergi (t.ex. utslag, misstänk jordgubbar, tomater, paprika, citrus och andra "starka" saker om barnet drabbas) behöver man inte laborera med att inte äta vissa saker.

6 månader
Fortsatt fri amning
Började med smakportioner, först i form av grönsakspuréer (broccoli, blomkål, sötpotatis, potatis - koka och mosa med lite kokspad), sedan fruktpuré (mosad banan, finrivet äpple och päron, sommarfrukter, mosade jordgubbar), baljväxter (kokade mosade röda linser, mixade kikärter, puréade gröna ärter). Introducera ett livsmedel i taget och låt det gå några dagar innan du börjar med nästa. Om det finns allergier i familjen kan man vara försiktig med "vanliga" allergener och källor till överkänslighet, såsom jordgubbar, citrusfrukter och liknande, men det finns inga "bevis" för att uteslutning av allergener skyddar mot allergier. Dessutom ärver man anlagen för att bli allergisk, men vad man sedan reagerar på och vilka symptom man får varierar. Ingen i vår familj är t.ex. allergisk mot soja, men mannen tål inte gräspollen. OBS! Salta inte barnets mat! Ge heller inte stekt mat den första tiden.
D-vitamin dagligen

Bra saker att sysselsätta bebisar med när smakportioner väl är introducerade är majskrokar (smakar nada och smälter i munnen när de suger på dem) och lite senare, miniriskakor. Fast där finns risk för att de ska sätta i halsen, så övervaka noga! Dinkelpuffar är också bra sysselsättning och för att träna finmotoriken.

7-8 månader
Fortsatt fri amning
Introducerade spannmålsprodukter: gröt kokt på vatten och hirsflingor, boveteflingor, havregryn, bröd, mjölkfri barngröt, tofu, sojamjölk/havremjölk (den är märkt med att den inte är lämplig för barn under 1 år, men det gäller som ENDA livsmedel/modersmjölksersättning. Det är helt OK att använda sojamjölk/havremjölk som tillbehör utöver amning etc.). Lillpysen och jag började använda mandelmjölk vid den här åldern, eftersom det var någonting vi båda tål (han tål inte soja, jag har IBS och blir dålig av havre). Fortfarande osaltat och ostekt mat till småttingarna.
D-vitamin dagligen

8 månader och framåt
Fortsatt fri amning
Får samma mat som övriga familjen, men utan salt och i mixad form efter tandstatus (salta efter tillagningen - vi äter generellt sett väldigt lite salt, så för oss var det inte någon större uppoffring att salta mindre. Soja, senap, tomatpuré och andra smaksättningar i måttliga mängder är OK, men kanske inte 1 dl soja till 4 port). Vi hårdsteker sällan maten, men ugnstillagad mat och wok med sparsamt av fett fick barnen smaka på redan vid den här åldern.
D-vitamin dagligen

Med stora killen provade vi nötter och frön i mixad form från ca 1 års ålder. Lillpysen fick det betydligt tidigare; hampaprotein (=frön) och mandelmjölk vid 8 månader ungefär.

20 månader och framåt
Börjar avvänjningen (för stora killen, lillkillen är inte så gammal än) - Pysen gillade verkligen att amma och gjorde det minst 10 ggr varje dygn fram tills jag började jobba med att dra ner på det. Sköt fram amningen en timme var 3:e dag (d.v.s. först ingen amning före kl. 12, 3 dagar senare ingen amning före kl. 13 o.s.v.). Efter hand började pysen äta mer mat, så avvänjningen var avklarad på en månad!
Gröt till frukost (havregrynsgröt kokt på sojamjölk), frukt till mellis, vanlig lunch, macka och sojayoghurt till mellis, vanlig middag, eventuellt gröt till kvällsmål.
D-vitamin dagligen
B12-vitamin i sprayform - vi sprutar den på hans frukostgröt som blir roligt rosa
omega-3-kapslar som vi skär sönder

Den äldre sonen får berikad sojamjölk eller havremjölk (med B12, D-vitamin och kalcium), den yngre havre- eller mandelmjölk. I perioder har vi gett järnberikad juice (Godmorgon Care med järn och folsyra) eller järnberikad barndryck.Ibland gör jag pannkakor, plättar eller müslibars med proteinpulver i (soja- till den äldre, ris- till den yngre). Stora pysen gillar även rostade kikärter, som han då och då får som snacks. Nu när han är lite äldre får han ibland glass (helst hemgjord där man kan styra ingredienserna), naturgodis (torkad frukt som dock kan vara sötad), nötter och han har någon gång fått smaka på choklad (med HÖG kakaohalt) och chips. Från 2½ års ålder införde vi lördagsgodis (naturgodis, mest russin, nötter och rostade kikärter) för att slippa tjat övriga veckan.

Barnmat har en egen "tag" på den här bloggen, men många av de andra recepten går också att bjuda barn på.

"Färdig" barnmat för veganbarn
... är inte så lätt att hitta. Förutom diverse fruktpuréer och de där vanliga grönsakspuréerna man rekommenderar att starta med, finns inte så mycket. Det jag har hittat är en äcklig böngryta (ser ut som nr 2) från Ella's Kitchen - pys vägrade att äta den. Det finns mjölkfri gröt och välling (om man nu vill testa det, jag är av princip emot välling som i mina ögon är utspädd gröt) från Semper och Nestlé. Förut fanns ett bra utbud av Sempers "småfolk"-sortiment, men tyvärr har de bästa sorterna numera utgått.

Tänk på att de flesta veganska hel- och halvfabrikat innehåller väldigt mycket salt! Samma sak gäller många brödsorter - och bakar du själv - testa att göra det saltfritt. Det är onödigt att vänja barnen vid alltför salta smaker, eftersom de flesta (vuxna) äter för mycket salt i dagsläget. Salt är en vanesak!

Lösande mat (för tröga magar):
Katrinplommon(puré), torkad frukt i alla dess former, päron, fiberrik mat

Stoppande mat (för lösa magar):
Risgrynsgröt, kokta morötter, kokta blåbär, mogen banan, te (fast det innehåller tein så det skulle jag ALDRIG ge min son)

Sjukvårdsupplysningen, tel. 1177 eller www.1177.se är guld! Där finns mängder av bra information.

Hur man får kräsna barn att äta: I 1½-2-årsåldern började Pysen bli kinkig med maten. Det mesta var BLÄ nya saker var jättesvåra att introducera. Helst ville han nog leva på havregrynsgröt, sojayoghurt och mackor hela dagarna, samt lite frukt då och då. På förskolan har han enligt uppgift alltid ätit bra, med undantag för grönsaker. Vissa saker som funkar den ena dagen, tvärvägrar han nästa och andra saker som han brukar tycka om är plötsligt oätliga. Så här brukar vi göra för att få honom att äta:
  1. Få barn i Sverige har dött av svält under senare år. Jag är övertygad om att inte vår son heller kommer att göra det bara för att han äter dåligt då och då. Förr eller senare tar han igen det han har missat.
  2. Serverar för det mesta NÅGONTING som jag vet att sonen brukar äta. Pasta, ris, potatis går ner för det mesta, medan proteindelen av maten brukar vara kinkig.
  3. Inte alltför stora mellanmål (1 frukt på fm ibland, någon macka, sojayoghurt och frukt eller müsli på em).
  4. Fasta mattider (gäller även mellanmål).
  5. Inget småätande mellan måltiderna (mellanmålen är OK, förstås).
  6. Försöker att undvika för mycket tjat vid matbordet.
  7. Får inte gå från bordet förrän alla är klara - om han vet att det är någonting roligt som väntar är han nämligen "mätt", men får han då sitta kvar stoppar han med största sannolikhet i sig ganska många gafflar mat till.
  8. Måste smaka på allt innan man tar mer av det man tycker om. Förskolan kör med samma princip, så vi tyckte att det var bra att fortsätta på samma linje hemma.
  9. Han äter det mesta om man mixar ner det till fyllning i lasagne. På så vis har jag fått i honom både kål, lök och bönor, saker som han annars tvärvägrar.
  10. Även i pannkaks-/plättsmet går det att gömma mycket… Jag brukar nästan alltid ha finrivna morötter i, och någon gång även potatis. Palsternacka i våfflor var han dock lite skeptisk till, men det berodde nog på att jag den gången hade grovrivit istället för att finriva. Pannkakor/plättar är för övrigt inte alls så tokiga ur näringssynpunkt. Vi brukar har ett lass i frysen att ta fram när orken är på miniminivå.
  11. Utnyttja kompisar. Vi var på besök hos vänner som har en 4-årig dotter. Serverades morotsstavar, gurkstavar och dill- och gräslöksdip. Dottern åt med god aptit, och då gjorde min son det också.
  12. Om sonen ber om en macka efter middagen (vi äter kl. 17, han lägger sig kl. 19) får han det bara om han har ätit ordentligt med mat. Kvällsmacka ska INTE kompensera en dålig middag. Och ofta vill han bara ha macka om han inte har ätit tillräckligt med mat.

Litteraturtips:
Elisabeth Kylberg; Åsa Strindlund (2008) Grön Barnmat - Inspiration & näringslära. Gothia Förlag, Stockholm, Sverige.
Joanne Stepaniak; Vesanto Melina (2003) Raising Vegetarian Children - A Guide to Good Health and Family Harmony. McGraw Hill, New York, USA.