Ekomat och klimat

Det där med ekologisk mat är lite av en het potatis i dagens samhälle. Politikerna har bestämt att en viss andel av all offentligt upphandlad mat ska vara "ekologisk", att en viss andel av åkerarealen ska odlas "ekologiskt" och i vissa kretsar anses "ekologisk" mat vara nyttigare än annan. Jag har visserligen inte disputerat på området "ekologiskt", däremot arbetat en hel del med frågan under mitt yrkesliv - och en sak är säker - verkligheten är inte så enkel att man direkt kan säga att ekologisk mat (och därmed indirekt odlingen) skulle vara miljövänligare, nyttigare och godare än konventionell. Några av er kommer säkert att bli upprörda över det jag skriver, men jag vill i alla fall göra ett försök att beskriva vad som är VETENSKAPLIGT belagt vad gäller ekologisk och konventionell odling.

Vad är ekologisk odling (produktion)?
Till att börja med måste man skilja på det som i folkmun går under begreppet "ekologiskt", det som är certifierat ekologiskt, och om det är certifierat ekologiskt, vilket certifieringssystem det följer (t.ex. EU-ekologiskt, KRAV eller Demeter). Det första, "ekologiskt, kan för somliga innebära "utan växtskyddsmedel", för andra "utan mineralgödsel" och för ytterligare andra "allt som jag odlar i min trädgård". Vad många inte tänker på är att gödselmedel som Blomstra, blåkorn och liknande samt väldigt många köpta jordblandningar innehåller mineralgödsel, och alltså inte är "ekologiska". Ekologi som vetenskapligt begrepp behandlar för övrigt läran om ekosystemen och samspelen mellan olika komponenter som ingår i ekosystemen, oavsett om ekosystemen som studeras är ekologiskt eller konventionellt odlade (om det gäller jordbruksmark).

Certifierat ekologiskt innebär däremot att produktionen följer vissa uppsatta regler och att detta kontrolleras, i bästa fall av en tredje oberoende part. De flesta (alla?) certifieringssytem för ekologisk produktion har bestämmelser om att vissa mineralgödselmedel och växtskyddspreparat, ofta de som är "syntetiskt" framställda, samt GMO inte är tillåtna. Vad gäller sammansatta livsmedel, t.ex. bröd, sylt, veggobiffar, är vissa tillsatser förbjudna. För djurproduktionen ställs krav på att en viss andel av fodret ska vara ekoodlat, men vad gäller djurskydd och utevistelse varierar reglerna för de olika certifieringssystemen. EU-ekologiskt följer EU:s regler för ekologisk produktion, och dessa regler är gemensamma för alla EU-länder. KRAV-reglerna går längre än vad EU-ekologiskt gör, främst beträffande djurskyddet. Demeter är ett system som används för biodynamiska produkter. Där finns ytterligare regler som styr var, när och hur olika åtgärder genomförs.

Sant och falskt om ekologisk produktion

"Ekologisk mat är fri från gifter"
Falskt. Visserligen är många kemiska växtskyddsmedel (bekämpningsmedel) förbjudna inom ekologisk produktion, men växterna producerar även egna gifter, t.ex. om de blir stressade under odlingen. Ett exempel är olika gifter som bildas av svampar (t.ex. fusariumtoxin, aflatoxin) i spannmålskärnor, nötter, torkad frukt. I Sverige ökar risken fuktiga och blöta somrar. Om växter odlas på olämpliga jordar, där halterna av tungmetaller är hög, särskilt om gödslingen dessutom är låg, kan det leda till att mer av dessa tungmetaller tas upp i grödan och på så sätt hamnar i maten. Men helt klart påträffas det ytterst sällan bekämpningsmedelsrester i ekologiskt odlad mat.

"Ekologisk mat är fri från GMO (genmodifierade organismer"
Sant. GMO är förbjudet i certifierad ekologisk produktion, men rester kan förekomma om ekovarorna transporteras i samma "utrymmen" (t.ex. containrar, lastutrymmen) som konventionella. Konventionella produkter som innehåller GMO måste märkas med att de gör det. I Sverige odlas inga GMO-grödor för livsmedelsproduktion i dagsläget. Däremot kan djurfoder innehålla GMO. EU har generellt en restriktiv inställning till GMO-grödor, men eftersom mycket importeras från Kina, USA och Sydamerika får vi ändå in en del GMO-varor på marknaden (främst sojabönor, bomull och majs).

"Ekologisk odling leder till mindre växtnäringsläckage / mindre övergödning"
Det beror på. Inom ekologisk odling används inte snabbverkande gödselmedel i så stor utsträckning, utan basen utgörs av organiska gödselmedel (t.ex. gröngödsling, stallgödsel, kompost). Näringstillgången i dessa är svårare att styra, vilket gör att växtnäringen kan finnas tillgänglig vid andra tidpunkter än när grödans behov är som störst. MÄNGDEN växtnäring som tillförs är lägre, men om näringen frigörs vid fel tidpunkt kan det läcka lika mycket eller mer från ekologiska odlingar. Man måste även beakta vad man avser med "mindre". Även om läckaget från ekologiska odlingar kan vara mindre, är också skördarna lägre. Det kan betyda att det per producerad enhet mat eller foder läcker mer från ekoodlingen än från den konventionella, medan det per ytenhet åker läcker mindre. En helt vegetabiliebaserad odling, där stallgödsel inte används (för att det inte finns några djur) kan innebära mer problem med växtnäringsläckage eftersom stora mängder näring frigörs när gröngödslingsvallarna bryts (plöjs upp). Om marken sedan ligger bar under vintermånaderna, är risken för att näringen försvinner med vattenflöden i marken (p.g.a. regn under hösten) istället för att komma efterföljande gröda tillgodo.

"Ekologisk odling ger ökad bördighet"
Det beror på hur man gödslar. Även konventionella gårdar kan använda stallgödsel och andra organiska gödselmedel som tillför "mullämnen", viktiga för jordens struktur. I begreppet "bördighet" ingår däremot också växtnäringsämnen och "giftiga" ämnen som kan finnas i jorden som en naturlig del (t.ex. kadmium och andra tungmetaller) samt den långsiktiga tillgången på växtnäringsämnen. Det finns exempel på ekologiska (och konventionella) odlingar som inte tillförts växtnäring i samma utsträckning som den förs bort, vilket tär på markens förråd av t.ex. fosfor. På sikt kommer bördigheten att begränsas.

"Ekologisk mat är nyttigare"
Det beror också på. Vad man har kunnat visa i vissa studier är att ekologiskt odlade vegetabilier innehåller mer antioxidanter och mindre vatten än deras konventionellt odlade motsvarigheter. Ekologisk odling leder ofta till att odlingen går lite långsammare, växtcellerna är mindre, och därför blir näringen per viktenhet mer koncentrerad än i konventionella produkter. Man har även kunnat visa att mjölken från kor som hålls ekologiskt har mer omega-3-fettsyror än konventionellt hållna kor. Men, som en av professorerna uttryckte det, för att få i sig dagsbehovet av fettsyrorna kan man välja mellan att dricka 20 liter ekomjölk, eller att äta en handfull valnötter. För mig är valet ganska enkelt... 

"Ekologisk mat är godare"
Tyvärr, detta är ingenting som styrks av vetenskapliga blindtester. 

"Ekologisk odling använder mindre ändliga resurser"
Återigen - det beror på. Att mineralgödselmedel, som kräver stora mängder energi för att produceras, är förbjudna är självklart bra ur resurssynpunkt. Men OM den ekologiska odlingen leder till ökade behov av transporter och energikrävande åtgärder i odlingen, kan även ekoodlingen vara en riktig resursslukare. Få jordbruksmaskiner drivs i dagsläget på bioenergi. Tyvärr. Åtgärder som kräver mycket energi är t.ex. plöjning, mekanisk ogräsbekämpning (det skulle jag kunna skriva en hel uppsats om - eftersom det delvis är vad jag har forskat om i fyra år) och kupning (av potatis, morötter m.m.). Eftersom kemiska metoder att bekämpa ogräs och snabbverkande gödselmedel inte är tillåtet i ekologisk odling, krävs många gånger fler körningar på fälten, vilket kräver mer energi. 

"Ekologisk produktion är det mest hållbara sättet att framställa livsmedel"
Återigen - det beror på. På vissa platser är ekologisk odling att föredra. På andra platser kan konventionell produktion MED HÄNSYN TILL MILJÖN vara det absolut bästa. Min ståndpunkt är att BÅDE ekologisk och konventionell odling behövs. De bör existera tillsammans, och det bästa odlingssystemet, sett som helhet, är förmodligen ett system där man plockar det bästa ur det ekologiska och det bästa ur det konventionella jordbruket. Man bör även ha i åtanke att regelverken för ekologisk odling förändras med jämna mellanrum, liksom lagstiftningen inom jordbruksområdet. Detta kan göra att det konventionella odlingssystemet blir mer likt det ekologiska, eller att skillnaderna mellan systemen förstärks. Som alltid när det handlar om biologi finns det inga entydiga svar, utan allt beror på förhållandena på den aktuella platsen vid den aktuella tidpunkten.

Läs mer om hållbarhet i svensk odling:
En rapport som är skriven för dem som kan lite om jordbruk (men man behöver absolut inte vara specialist!) finns i skriften "Hållbarhet i svenskt jordbruk 2012" (som jag har skrivit fyra kapitel i; växtnäring, markbördighet, växtskydd och ledningssystem;-)).

En annan bra rapport är "Ekologisk produktion - möjligheter att minska övergödningen" av Wivstad, Salomon, Spångberg och Jonsson (2009). 

Tips för en i övrigt klimatvänlig vardag
- Om du har blöjbarn - använd tygblöjor! Och "skötlappar" av tyg istället för engångsvarianten. Om du inte vill använda tygisar - välj åtminstone miljömärkta blöjor!
- Sortera soporna
- Släng inte överbliven mat, återanvänd resterna (jag brukar mixa rester till biffar...)
- Skippa bilen - åk konventionellt, cykla eller gå
- Om du bor i villa - se över uppvärmningssystem (INTE direktverkande el, tack), isolering och välj fönster med lågt U-värde
- Sänk värmen inomhus
- Stäng av sådant som drar el när det inte används (skippa "stand-by"-läget)
- Köp kläder och skor på second hand, eller byt med /ärv av vänner och familj
- Minska användningen av smink, schampo, balsam etc. Du behöver kanske inte använda så mycket???
- Se över vilka kemiska produkter som används för städning. I de allra flesta fall räcker det med diskmedel, såpa, ättika och bikarbonat!
- Ekomat? Om du vill, men det är som sagt var inte så enkelt att det garanterat är snällare mot miljön. Ska du välja en enda (svenskodlad) ekologisk produkt - POTATIS! Det är den gröda som i särklass besprutas mest i vårt land.

...och om du inte redan äter växtbaserad kost - kolla länken här, med lite mer fakta om de siffror nedan som jag har stulit därifrån:
- Kött- och mjölkproducerande djur står för 14% av alla växthusgasutsläpp, lika mycket som hela transportnäringen!
- En tredjedel av jordens landyta används för att producera foder till djur som "ingår" i livsmedelsindustrin (i form av mjölk och ägg), och regnskog skövlas för att ge plats åt ÄNNU fler foderodlingar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar